﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2358
Titel Ordlista
Titel.kortform Ordlista
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2013
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod S
Utgivare.1.urspr.organisation Försvarsmakten
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE allmålskanon
svDF artilleripjäs som brukas mot luft-, sjö- och markmål men används främst inom flottan

svTE amfibie
svUPTE amfibieförband
svUPTE amfibiefordon
svFK Amfibie är den benämning som används för något som verkar både på land och i vatten.
   Till exempel är amfibieförband ett förband som verkar både på land och i vatten. Ett annat exempel är ett amfibiefordon som innebär att fordonet både fungerar på både land och i vattnet.‍
svRETE amfibisk

svTE Amfibiekåren
svFK Benämning på alla amfibieförband inom marinen som har som huvuduppgift att föra strid i skärgårds- och kustområden. Amfibiekåren utgörs till största delen av Amfibieregementet (Amf 1).

svTE amfibisk
svFK Amfibisk betyder att man fungerar både i vatten och på land.
svRETE amfibie

svTE ammunitionseffekter
svDF ammunition (olika former av minor, torpeder, bomber, projektiler, raketer, robotar och sjunkbomber) som har fällts från fartyg eller flygplan, skjutits eller dumpats i havet och blivit kvarliggande
svAN Ammunitionseffekter kan vara farliga att komma i kontakt med eftersom sprängämne och tändladdningar kan vara intakta och stötkänsliga.

svTE artilleri
svBT art
svFK Samlingsbenämningen för tyngre eldvapen. Används för att skjuta indirekt eld.
RF www.artreg.mil.se
svEX Kanoner, haubitsar, raketer och granatkastare är exempel på artilleri.

svTE artillerilokaliseringsradar
svSYTE artilleriradarsystem
svFK Artillerilokaliseringsradar kan på mycket kort tid bestämma var fientligt artilleri befinner sig. Den kan också leda eld från eget artilleri.
     Effektiv tid från lägesbestämning till egna granater i målet kan vara så lite som tre minuter.
     På marknaden går artillerilokaliseringsradar under namnen Arthur.

svTE artilleripjäs
svFK En artilleripjäs är ett tyngre eldvapen, exempelvis en haubits, kanon eller granatkastare.

svTE artilleriradargrupp
svSYTE artradargrupp
svFK Artilleriradargruppen har i uppgift att via radarutrustning lokalisera granater och annan eldgivning i luften. Gruppen är tränad i att avgöra varifrån granateld kommer och var den kommer att landa.

svTE automatkarbin
svBT ak
svDF helautomatiskt eldhandvapen, ett kompakt gevär, som kan bäras och användas av en person
svAN Vapnets automatisering innebär att man både kan använda dem till att skjuta ett skott i taget och till att skjuta flera skott i tät följd (eldskurar).

svTE autonom farkost
svFK En autonom farkost förs fram utan förare och kan på egen hand manövrera på marken, i luften eller i vattnet. Farkosten kan förses med kameror, sensorer eller annan utrustning som gör att den kan samla data till en markkontroll där bilder eller annan information kan tolkas.

svTE avhjälpande underhåll
svFK Avhjälpande underhåll innebär att man åtgärdar eventuella fel som uppstått med materiel inför eller under en insats. Innan man åtgärdar problemet måste man också identifiera exakt vad som är fel och vad det beror på.

svTE avsignera
svFK Uppdrag utfört.

svTE batteriplats
svFK Varje kompani med ansvar för eldgivning via granatkastare eller andra artilleripjäser har en batteriplats, vilket innebär att någon/några har ansvar för att beräkna hur man ställer in granatkastare för att träffa ett visst mål.

svTE beläggningsfält
svFK Består av en yta med radioaktiva partiklar i varierande storlek. De kan uppstå ifall en bomb detonerar som apterats vid en strålkälla, en så kallad smutsig bomb. De kan även uppstå när man sprider ut radioaktiva pulver som t.ex. cesiumklorid eller vid en kärnkraftsolycka exempelvis som i Tjernobyl 1986.

svTE betastrålning
svDF joniserande strålning som består av betapartiklar, dvs. elektroner och/eller positroner

svTE bevakning
svFK Bevakning sker av bevakningsförbanden som är organiserade och utbildade för bevakning av område, linje (kust, gräns) eller skyddsföremål.

svTE briefingrum
svSA i flygsammanhang
svFK rum där de som ska flyga får information om bland annat väder och vind inför start

svTE brigad
svDF militär enhet bestående av cirka 5 000 soldater

svTE C2StriC
svFK Ett svenskt stridslednings- och luftbevakningssystem.

svTE camp
BNGR -en
svDF basen och platsen där soldater bor och vistas när de är på en insats
svAN En camp är oftast huvudbasen för soldater i fält vid internationella insatser.

svTE CBRN
svUPTE NBC
svFK Förkortning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och risker. Förkortningen förekommer både i militära och civila sammanhang och framförallt i texter som syftar till gemensamma strukturer för terroristbekämpning och krishantering. Den används allt mer inom Sverige. CBRN ersätter begreppet NBC inom det svenska krishanteringssystemet.

svTE checkpoint
BNGR -en
svDF kontrollstation vid en väg
svAN Vid checkpointen genomsöks fordon och identitetshandlingar kontrolleras. Checkpointer förekommer ofta i internationella militära insatser.

svTE C-händelse
svFK En C-händelse inbegriper alla skadehändelser med avsiktlig eller oavsiktlig spridning av kemiska ämnen eller toxiner.
   C står för Chemical.
svEX Olycka vid transport, lagring eller tillverkning av kemikalier, avsiktlig spridning genom terrorism eller annan kriminalitet, insats med kemiska stridsmedel.

svTE civilist
svDF person med civila, dvs. icke militära uppgifter

svTE CMD
svSYTE röjning av konventionell ammunition
enTE conventional munitions disposal
enSYTE CMD

svTE C-stridsmedel
ETYM Kommer av engelskans ”chemical”.
svDF gifter som används som vapen

svTE DIM
svFK DIM betyder detektering, identifiering, övervakning.
enTE detection identification monitoring
enSYTE DIM

svTE dispenstransport
svFK För transporter som är breda, långa, höga eller tunga krävs särskilda tillstånd via s.k. dispenstransport.
   Vid dispenstransporter måste alltid en varningsbil, med varningsskylt på taket och blinkande ljus, åka framför och varna för transporten.

svTE division
HONR 1
svDF militär enhet inom markstridskrafterna bestående av 10 000--30 000 man

svTE division
HONR 2
svDF uppsättning fartyg, två till sex stycken, samt eventuella stödfartyg, stab och underhåll

svTE division
HONR 3
svDF uppsättning flygplan, fyra till sexton stycken, av samma typ med besättningar samt administrativ ledning

svTE dosimeter
svDF instrument som man använder för att mäta stråldos från joniserande strålning
svRETE joniserande strålning

svTE DSG
svSYTE driftstödsgruppen
svFK Kustjägarkompaniets reparations- och underhållsgrupp. Gruppen har en egen specialinredd stridsbåt och följer kustjägarkompaniet för att kunna stödja enheterna med reparationer och annat logistikstöd.

svTE ekolod
svDF instrument som man använder när man ska bedöma avstånd i vatten
svAN Detta görs genom akustiska signalers reflexion.

svTE eldhandvapen
svSYTE handeldvapen
svDF vapen (som skjuter kulor eller projektiler) som kan hanteras av en person utan särskilda stöd eller stativ
svAN I förordningen (SFS 1992:1300 2 §) om krigsmaterial anges att eldhandvapen (handeldvapen) är ”sådana pistoler, revolvrar, gevär, karbiner och kulsprutepistoler som kan tas med som personlig beväpning och användas utan lavett eller benstöd”.

svTE eldledning
svDF åtgärder för att tyngre vapen ska träffa sina mål
svAN Den grundar sig på en taktisk plan för insatser av de disponerade resurserna. Sensorer används för att bestämma målets läge och är dess viktigaste tekniska komponent.

svTE eldöverfall
svDF överraskande beskjutning av fienden

svTE elitförband
svSYTE specialistförband
svDF militärt förband bestående av en mindre grupp militärer med specialiserade och ofta krävande uppgifter
svAN De militärer som ingår i ett elitförband har genomgått en noggrann urvalsprocess och också specialutbildats för sina uppgifter.
svEX Arméns jägarbataljon, kustjägarkompaniet, särskilda operationsgruppen (SOG).

svTE elschema
svDF beskrivning av elkretsar, ledningar, säkringar, instrument, givare och varningssystem

svTE enhet
svUPTE organisationsenhet
svDF grupp, förband, centrum, skola eller motsvarande med ansvar för en definierad uppgift eller sakområde
svAN Försvarsmaktens organisationsenheter är angivna i ”förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten” och utgörs av Högkvarteret samt förband (regementen och flottiljer), skolor och centrum med egen heraldisk sköld.

svTE EOD
svFK EOD betyder röjning av oexploderad ammunition, vilket innebär att man efter en strid går in och säkrar terrängen genom att oskadliggöra efterlämnad ammunition efter stridigheter.
enTE explosive ordnance disposal
enSYTE EOD

svTE exercis
svDF standardiserade sätt att genomföra en handling eller övning på kommando
svAN Syftet med exercisen är att man ska lära sig agera reflexmässigt på kommando, inte minst för att man i en krigssituation ska agera på exempelvis kommandot ”skydd” och inte börja tänka och analysera.

svTE fackverksbro
svFK En fackverksbro är gjord av aluminium eller stål och består av fack som man drar ut till önskad längd. En fackverksbro kan bli upp till 40 meter lång.

svTE flygbassäkerhetstjänst
svFK Flygbassäkerhetstjänst bedrivs av flygvapnet. Vid en flygbas finns två insatskompanier som båda skyddas av två flygbassäkplutoner var. De verkar sex till åtta kilometer utanför flygbasen och utför bland annat patrullering, stridsspaning, genomsökningar och spaning vid observationsplatser.

svTE Folke Bernadotte-akademin
svSYTE FBA
svFK En myndighet för internationella fredsinsatser. FBA arbetar med svenska och internationella partners med konfliktförebyggning, återuppbyggnad, forskning och utveckling. FBA erbjuder en plats för fred- och försoningsprocesser.

svTE Fortifikationen
svUPTE Fortifikationsverket
svDF organisation som bildades på 1600-talet och vars uppgift var att vidmakthålla och förstärka rikets fästningar (fastigheter)
svAN Ur Fortifikationen uppstod ingenjörstrupperna, signaltrupperna och Fortifikationskåren. Fortifikationen finns inte längre som en organisatorisk enhet inom Försvarsmakten.
   Dess uppgifter att ansvara för och förvalta statens fastigheter upprätthålls numera av Fortifikationsverket.

svTE framryckning
svUPTE framrycka
svUPTE växelvis framryckning
svUPTE eld och rörelse
svUPTE ansatsvis framryckning
svFK När man gör en framryckning rör man sig till en bättre position i terrängen.
   För militära förband kan det röra sig om växelvis framryckning, där förbandet är uppdelat i två grupper och den ena gruppen ligger still och beskjuter fienden under tiden som den andra gruppen förflyttar sig framåt i terrängen, för att sedan växla uppgift (också kallat eld och rörelse).
   Det kan också röra sig om ansatsvis framryckning, där förbandet rycker fram längs en gemensam linje. Detta för att inte exponera sig för fienden under förflyttningen i terrängen.

svTE fredsoperation
svUPTE säkerhetssektorreform
svUPTE SSR
svFK En fredsoperation är en insats för fred. Fredsoperationer initieras av FN.
   Försvarsmakten har både soldater som redan ingår i FN:s fredsoperationer, alltså fredsbevarande styrkor, och soldater som utbildas för att ingå där.
   Fredsbevarande styrkor hjälper till med att skapa en stabil grund för fred i en stat som härjats av krig. Soldater, militär personal, polis och civil personal kan ingå i en fredsbevarande styrka. De hjälper till att införa fredsavtal och med att bygga fred efter en konflikt. De gör det med olika medel, t.ex. genom att främja mänsklig säkerhet och demokratiska maktfördelningssystem, att bistå med valobservatörer, att stärka rättssystem och polis genom så kallade säkerhetssektorreformer (”SSR”) och social och ekonomisk utveckling.

svTE FRT
svSYTE lätt traumagrupp
svFK En kvalificerad sjukvårdsresurs. FRT är ett läkarteam som är särskilt utbildat för att arbeta i förband och enheter som har svårt att nå kvalificerade läkarresurser när de är ute på fält. FRT kan arbeta på stridsfält och rädda liv även då förbandet är avskuret eller på långa avstånd från övriga förband.
   FRT står för forward resuscitation team.
enTE forward resuscitation team
enSYTE FRT

svTE fysiskt stridsvärde
svDF förbandets, enhetens eller den enskilde soldatens förmåga att prestera och genomföra sina uppgifter ur ett fysiskt perspektiv
svAN Fysiskt stridsvärde är även ett av ämnena som ingår i officersutbildningen.

svTE fältarbete
svFK Fältarbete innebär att på olika sätt förändra terrängen för att försvåra för fienden samtidigt som man försöker underlätta för den egna verksamheten.
   Fältarbeten utförs av ingenjörsförbanden.
svEX Ammunitions- och minröjning är exempel på fältarbeten.

svTE fältarbetsmateriel
svFK Innebär materiell och maskiner som används inom arbetsområdet fältarbete vilket innebär till exempel minröjning och vägröjning. I kategorin ingår till exempel maskinerna Bandschaktare Cat D6R, Djupminröjningsmaskin 1/T (DMR), Däcksbro 200, Maskinell fordonsmatta och Truppminröjare 1A (TMR).

svTE fältkok
svDF tillfälligt kök som byggs upp utomhus
svAN Fältkoket är ofta inrymt i containrar eller tält.

svTE fänika
BNGR -or
svFK Ordet har flera betydelser. Historiskt används ordet som benämning på den taktiska enheten inom infanteriet (1500-talet och början av 1600-talet) där fänikan var den grundläggande stridsenheten. Varje fänika hade sitt eget fälttecken (fana) och bestod av cirka 500 man. Fänikan fyllde också en administrativ funktion i organisationen av armén. De flesta av senare tids regementen har sitt ursprung i olika lokala fänikor.
   Ordet används också som benämning på den typ av fana som är fästad på en stång avsedd att bäras som ett fälttecken för truppers sammanhållning och identifiering i strid.
   Fänika används också som benämning på en fana i litet format som används som hjälmprydnad.

svTE fänrik
svDF lägsta officersgraden inom armén, marinen och flygvapnet

svTE förebyggande underhåll
svFK Förebyggande underhåll innebär att man vidtar åtgärder för underhåll av materiel redan innan det är nödvändigt, t.ex. genom att byta ut en reservdel innan den går sönder eller har slitits ut.

svTE förläggningstjänst
svFK Att leda eller delta i arbetet att sätta upp en militär förläggning i form av en fungerande tältplats.

svTE förnödenheter
svDF allt ett förband behöver för att kunna fungera
svEX Livsmedel, ammunition, sjukvårdsmateriel, drivmedel och reservdelar.

svTE förnödenhetsförsörjning
svFK Förnödenhetsförsörjning omfattar att hjälpa/stödja den egna enheten eller andra enheter med förnödenheter, som drivmedel, reservdelar, ammunition och vatten.

svTE förplägnad
svFK Förplägnad innefattar hantering av livsmedel, hygien och koktjänst.

svTE försåtsminering
svDF minering som används för att med gömda sprängladdningar orsaka skada
svAN Sprängladdningar placeras i föremål som normalt verkar harmlösa, t.ex. en leksak, en brevlåda eller en soptunna och utlöses efter att någon tar i, öppnar eller på annat sätt använder det minerade föremålet.

svTE försörjning
svFK Försörjning fyller den nödvändiga och grundläggande funktionen för att ett militärt förband ska fungera. Försörjning säkerställer att förbandet har tillgång till vatten, mat, drivmedel, ammunition och allt annat som är avgörande för förbandet.
   Försörjning handlar också om att förebygga smittspridning och om att se till att all logistik fungerar.

svTE gammastrålning
svDF elektrisk neutral strålning som har kortare våglängd än röntgenstrålning
svAN Gammastrålning utsänds av radioaktivt material.

svTE garnison
svFK Garnison är en form av paraplyorganisation för den samlade militära närvaron på en ort eller plats och används som benämning för all militär verksamhet som bedrivs på samma ställe.
   Under senare delen av 1900-talet har militära staber, förband, skolor och flottiljer som varit förlagda på samma ort, samlats inom en garnison. Vanligtvis är det ortens namn som givit namn till garnisonen, exempelvis Bodens garnison eller Göteborgs garnison.

svTE garnisonsbefäl
svSYTE vaktchef
svFK Garnisonsbefälet är den funktion som leder Högvakten vid Stockholms och Drottningholms slott. Garnisonsbefälen tjänstgör inom kommendantstaben, som ingår i Livgardet. Inom kommendantstaben finns fem fasta garnisonsbefäl varav en ständigt tjänstgör på Drottningholms slott.

svTE GPS
svFK Ett satelitnavigationssystem. Med det kan man bestämma positioner hos till exempel båtar, flygplan, landfordon och personer, med stor noggrannhet.
enTE global positioning system
enSYTE GPS

svTE gyro
svSYTE gyrorotor
svFK Är ett svänghjul. Den är inmonterad i ett instrumenthus och används bland annat för att stabilisera fartyg och plattformar samt i navigations- och flyginstrument

svTE hanteringssäkra
svFK Göra något säkert för hantering -- alltså göra så att det inte längre är skadligt eller på annat sätt farligt att hantera. Det kan t.ex. handla om att under försiktighet och i skydd säkra att en bomb inte kommer detonera genom att skruva isär och avlägsna bombens tändrör.

svTE honnörsstyrka
svFK Honnörsstyrka -- eller att verka som honnörsstyrka, innebär att styrkan paraderar för att visa sin aktning. Honnörsstyrkor används bland annat vid statsceremonier, minnesceremonier och invigningar. Det finns fler tillfällen då honnörsstyrkor används, t.ex. kan högvakten verka som honnörsstyrka när kungen lämnar slottet. Honnörsstyrkan ställer sig då i givakt längs en linje -- för att visa sin aktning.

svTE hydroakustik
svFK Innebär ekolodning. Tekniken gör det möjligt att undersöka stora vattenvolymer

svTE högtidlig audiens
svFK Högtidliga audienser är en sed och ett viktigt inslag i det internationella utbytet där kungen i sitt ämbete som statschef tar emot utländska ambassadörer efter hand som de tillträder sin tjänst i Sverige.
   Högtidliga audienser sker omkring fyra gånger på våren och fyra gånger på hösten och vid varje tillfälle mottas fyra ambassadörer.

svTE icke-statlig organisation
svSYTE NGO
svDF organisationer som inte är knutna till någon statsmakt
svAN De kan vara ideellt eller kommersiellt drivna och kan verka över nations- och statsgränser.
   Icke-statliga organisationer är i dag viktiga aktörer inom områden som mänskliga rättigheter, fattigdom, miljöfrågor eller naturkatastrofer. Det finns dock även organisationer som bedriver samhällsomstörtande verksamhet och därmed utgör ett hot för samhället i stort, för enskilda stater och även enskilda individer.
enTE non-governmental organisations
enSYTE NGO

svTE improviserade laddningar
svSYTE improviserade sprängmedel
svUPTE vägbomb
svDF bomb som är konstruerad och placerad på ett sätt som bryter mot konventionell taktik
svRETE IEDD
svAN De placeras ofta vid sidan av vägar för att detoneras när fordon eller fotgängare passerar. De kallas därför ofta även för ”vägbomber”.
enTE improvised explosive device
enSYTE IED

svTE IEDD
svUPTE improviserad bomb
svFK Termen används i sammanhang då man oskadliggör egentillverkade, eller s.k. improviserade bomber, exempelvis vägbomber som producerats med icke konventionella metoder.
enTE improvised explosive device disposal
enSYTE IEDD

svTE incidentberedskap
svFK Del av Försvarsmaktens grundberedskap i fredstid och finns på plats för att man ska vara beredd att förebygga brott mot svenska tillträdesbestämmelser eller kränkningar av svenskt territorium. Flygplan, fartyg och arméenheter hålls i beredskap för att identifiera hot och vid behov ingripa mot kränkningar av territoriet. Luftrum och sjöterritorium övervakas med radar.

svTE indirekt bekämpning
svFK Indirekt bekämpning innebär att man bekämpar, vanligen skjuter, mot ett mål som man inte kan se från skjutplatsen.

svTE indirekt eld
svFK Indirekt eld betyder att man skjuter mot mål som man inte ser själv. Indirekt eld skjuts exempelvis med granatkastare, haubits eller kanon. För att träffa ett mål med indirekt eld behövs en eldledare som ser målet och förmedlar koordinater till skytten.
   De vapen som används för indirekt eld kallas vanligen för pjäser, och de definieras ofta med diametern på eldröret (kalibern). Ju större kaliber och längre eldrör desto längre kan pjäsen skjuta.
svRETE indirekt bekämpning

svTE infanteriförband
svUPTE fotfolket
svDF förband (en militär enhet) som strider på marken
svAN Traditionellt har infanteriförbanden också benämnts som ”fotfolket” då de strider till fots.

svTE infanterist
svFK Marksoldat.

svTE insatsförband
svDF förband med beredskap för att kunna genomföra olika former av insatser
svAN För ett insatsförband omfattar beredskapen allt från incidentberedskap -- verksamhet som bedrivs dygnet runt, året om -- till beredskap för att kunna genomföra insatser utomlands.

svTE Insatsledningen
svFK Samlingsnamn för Högkvarterets delar som leder militära insatser. Insatschefen har övergripande ansvar.

svTE insatsorganisation
svFK Insatsorganisation består av krigs- och hemvärnsförband.

svTE insatsspecifik utbildning
svFK Svenska förband ingår i internationella insatser för fred och säkerhet runt om i världen. För att förbereda soldater och de förband där de ingår för insatsen genomgår de en utbildning som är skräddarsydd för den aktuella insatsen och den uppgift som soldaten och förbandet skall lösa.
   Utbildningens längd varierar beroende på vilken befattning som respektive soldat skall bemanna. Chefer och specialister genomför som regel längre utbildning.
   Inom Försvarsmakten är det den internationella utbildningsenheten, IntUtbE, på Livgardet som ansvarar för planering och genomförande av insatsspecifika utbildningar.

svTE Isaf-styrkan
svFK Står för International Security Assistance Force och är en internationell styrka i Afganistan.
enTE International Security Assistance Force
enSYTE Isaf

svTE invasionsförsvaret
svFK Invasionsförsvar är benämningen på den uppbyggnad och struktur av den svenska försvarsmakten som var gällande fram till och med den senare delen av 1900-talet.
   Invasionsförsvaret var uppbyggt och anpassat efter ett storskaligt och konventionellt angrepp från den tidigare stormakten Sovjetunionen. Invasionsförsvaret bestod av en stor organisation (totalt 850 000 personer) som byggdes upp via den allmänna värnplikten och allmän mobilisering som understöddes av en omfattande svensk vapenindustri. Försvarsmaktens organisation är nu förändrat och invasionsförsvaret har ersatts av ett mindre insatsförsvar.

svTE joniserande strålning
svFK Syftar oftast på benämning på alfa-, beta- och gammastrålning som absorberas i materia och i och med det slås elektroner ut från atomer och molekyler vilket efterlämnar elektriskt laddade joner

svTE jonisering
svDF omvandling av atom till joner

svTE jägarförband
svDF förband med kompetens inom bland annat störstrid och underrättelseinhämtning
svAN De kan vara fallskärmsjägare, bergsjägare, kustjägare och flygbasjägare m.m.

svTE kaserngård
svUPTE kasern
svFK En kasern är en byggnad för permanent förläggning av militär trupp. Kaserngården är platsen utanför, där förbanden har uppställning.

svTE kavalleri
svUPTE rytteri
svDF truppslag (en typ av förband) som i strid eller under förflyttning använder sig av olika former av motoriserade och/eller bepansrade transportmedel
svAN Det kan även vara ett helikopterburet förband.
   Benämningen kavalleri härstammar från att man tidigare använde hästar för förflyttning och i strid, även kallat rytteri.

svTE kavalleriförband
svDF ett av arméns truppslag med uppgift att utbilda jägar- och underrättelsesoldater samt militärpolis
svAN Soldaterna, varav vissa är luftburna, ska kunna verka bakom en motståndares linjer, under lång tid, i all slags terräng och under alla väderförhållanden. I kavalleriförbanden ingår även militärpoliser och säkerhetsförband.

svTE KFOR
svFK Nato-ledd internationell fredsstyrka, vars uppgift är att upprätthålla fred och allmän säkerhet i Kosovo. Insatsen i Kosovo är given sitt mandat av FN:s Säkerhetsråd resolution 1244 och styrkan etablerades under 1999. Sverige har haft personal i KFOR sedan 1999 och ska finnas där till slutet av 2013.
enTE Kosovo force
enSYTE KFOR

svTE kirurgitropp
svFK En kirurgitropp består av erfarna läkare, sjuksköterskor och sjukvårdare. Deras uppgift är att vårda de som skadats i strid.

svTE klargöringstjänst
svUPTE klargörningstjänst
svFK Före och efter ett flygpass måste man sköta om flygplanet. Det kallas klargöringstjänst. Exempel på uppgifter under klargöringstjänst är att fylla på bränsle och olja, kontrollera flygplanets yttre samt kontrollera flygplanets beväpning.

svTE kommunikationsspaning
svFK Handlar ofta om spaning mot människor: pejling och avlyssning. Teknisk signalspaning innebär spaning mot båtar och flygplan och går ut på att upptäcka, identifiera och rapportera om fartyg och flygplan som exempelvis visar sig längs en viss kuststräcka.

svTE kommunikationstjänst
svFK Benämning för transport av förband eller materiel och används oftast på operativ eller strategisk nivå.

svTE kompani
svDF militär enhet bestående av cirka 70--200 soldater
svAN Ett kompani är en underavdelning till en bataljon eller en brigad och består av mellan två och sju plutoner.
   Den som leder kompaniet är vanlig major eller kapten.
   Ett kompani är den minsta arméenhet som i administrativt och taktiskt hänseende är delvis självständigt.

svTE kompositskrov
svFK Innebär skalkonstruktion av skeppsbyggnad, bestående av komposit. Lastrum, maskin- och besättningsutrymmen brukar benämnas som skrov. Komposit är ett material, sammansatt av olika delmaterial.

svTE konfiguration
svDF systems sammansättning och struktur, t.ex. hur många processorer och hur stort minne som ingår i ett visst datorsystem, eller vilka kommunikationskanaler som används för ett visst kommunikationsverktyg

svTE kontingentchef
svFK Kontingentchefen är utsedd av en taktisk chef och är en person som ansvarar för, och sammanhåller, svenska angelägenheter inom insatsområdet. Kontingentchefen är också kontaktperson för svenska angelägenheter mellan insatsområdet och Sverige.

svTE kontrakterat kompani
svDF kompani där huvuddelen av personalen vid kompaniet tjänstgör under begränsade tidsperioder

svTE konvoj
svDF militär eskort bestående av en samling fartyg eller fordon

svTE korvett
svUPTE kustkorvett
svDF ytstridsfartyg med 500--1 500 tons deplacement som med stor uthållighet kan genomföra många olika typer av uppdrag
svAN Samtliga korvetter är utrustade med bl.a. sjörobot, luftvärn, sonar och ubåtsjaktsvapen.
   Kustkorvett är en tidigare benämning på svenska ytstridsfartyg som har storleken 400 ton. I dag kallas dessa enbart för korvett.

svTE krigsbro
svDF bro som byggs i krig, när en broförbindelse som tidigare funnits har blivit obrukbar eller saknas

svTE krigsvetenskap
svDF vetenskap som handlar om krig och krigföring, krigets mål, medel och metoder

svTE kränkning
svFK En kränkning inträffar om främmande militär personal, statsfartyg eller statsluftfartyg (flygplan) tar sig in på svenskt territorium utan tillstånd.

svTE landningshjälpmedel
svDF instrument och mätutrustning som underlättar då man behöver landa ett flygplan eller en helikopter i dålig sikt
svEX instrumentlandningssystem (ILS), avståndsmätningsutrustning, (DME), inflygningsfyrar, (NDB), markeringsfyrar

svTE larvband
svSYTE larvfötter
svDF drivband på bandfordon som består av en ledad kedja med breda, flata länkar
svAN De är oftast gjorda av stål men förekommer även av gummi på t.ex. snöskotrar.

svTE laseravståndsmätare
svDF anordning som, med hög noggrannhet, bestämmer avstånd till objekt
svAN Den belyser objekten med pulsad eller kontinuerlig laserstrålning. Används både för industriella och militära ändamål.

svTE lavett
svSYTE robotlavett
svDF underredet till tunga eldvapen
svAN Det är vanligen uppdelat i underlavett, överlavett och vagga.

svTE ledstråle
svFK Ledstråle används i ledarstrålestyrning, som är ett styrsystem för robotar för att träffa mål. Skytten riktar ledstrålen som oftast är en laserstråle, mot målet och styrsystemet tar bort lägesskillnader i förhållande till strålens mittlinje. Sedan styr den roboten till träff.

svTE logistik
svFK Logistik i Försvarsmakten handlar om att få saker att fungera och att leverera rätt produkt i rätt tid till rätt plats och rätt kostnad.
   En fungerande logistik är en förutsättning för att Försvarsmaktens förband ska lyckas med sina uppdrag.
   Några exempel på logistiska uppgifter är: att ansvara för förråd, transporter, verkstäder, reservmaterielshantering, IT-stöd, upphandling, ekonomi- och löneredovisning, reseadministration, expeditioner, tryck och lokalvård.

svTE luftfartyg
svDF bemannade eller obemannade flygplan, helikoptrar och andra farkoster som kan erhålla bärkraft i atmosfären

svTE lufttankning
svFK Innebär påfyllning av drivmedel under en pågående flygning.

svTE luftvärn
svDF truppslag/vapenslag som bekämpar flygplan, helikoptrar och andra luftfarkoster som kränker luftrummet eller genomför luftangrepp i krig
svAN Enligt Nato definieras luftvärn som ”alla åtgärder med syfte att eliminera eller reducera effektiviteten i fientliga luftaktioner”.
   Markbaserad bekämpning av luftmål sker med allt från sensorer via ledning till olika bekämpningssystem så som luftvärnsrobotar eller luftvärnskanoner.
   Ett luftvärnsförband har till uppgift att skydda civilbefolkning, militära förband och flygbaser från attacker från luften.

svTE marinen
svDF försvarsgren som organiserar sjöstrids- och amfibieförband 

svTE markstrid
svFK Med markstrid menas att anfalla, inta och försvara viktig terräng.
   Inom Försvarsmakten finns förband specialiserade på markstrid. De är utbildade och utrustade för att strida i såväl tätbebyggda områden som i ödemark, med såväl lätta handburna vapen som med upp till 60 ton tunga stridsvagnar.
   I internationella sammanhang har markstridsförbanden ofta till uppgift att skydda civila samhällsfunktioner i kris- eller krigsområden.

svTE marschberedskap
svFK Reglerar inom vilken tid förband ska kunna påbörja förflyttning (marsch).

svTE massförstörelsevapen
svSYTE ABC-stridsmedel
svSYTE CBRN-vapen
svDF vapen som då de används orsakar stor skada, förödelse och lidande
svAN Massförstörelsevapen delas in i tre kategorier av vapen beroende på dess karaktär och uppbyggnad: biologiska vapen, kemiska vapen och kärnvapen.
   För att reglera förekomsten av massförstörelsevapen finns en rad internationella avtal, bland annat icke-spridningsfördraget NPT som trädde i kraft 1970. I detta fördrag anges de fem stater i världen som har rätt att inneha kärnvapen -- USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike.
enTE Weapons of Mass Destruction
enSYTE WMD

svTE Medevac
svFK Betyder att en sjuktransport har möjlighet att ge vård. Ett Medevac-fordon är bemannat av medicinsk personal som kan ge sjukvård under transport.
enTE medical evacuation
enSYTE Medevac

svTE mekaniserad bataljon
svDF rörlig och operativ militär enhet som är tränad och rustad att genomföra strid mot alla typer av motståndare i alla typer av miljöer
svAN Bataljonen kan hållas samman av en brigad men kan även ha självständiga uppgifter.
   Inriktningen kan vara lätt mekaniserad bataljon där man färdas i bandvagn eller liknande fordonstyp eller tung mekaniserad bataljon som använder stridsfordon, så som stridsvagn eller pansarskyttefordon.

svTE militär dykning
svDF dykning där uppgifterna är militära
svAN Attackdykare, mindykare och röjdykare utför militära dykningar.

svTE militär operation
svSYTE operation
svDF serie förflyttningar och stridsverksamhet, med tillhörande stödverksamhet, på marken, till sjöss eller i luften samt övrig verksamhet som gemensamt syftar till att nå ett bestämt mål inom ett operationsområde
svAN Militära operationer benämns ofta i kodnamn. De planeras noga och många gånger övar man innan den faktiska operationen påbörjas, för att på så sätt vara effektiv och undvika felberäkningar under den faktiska operationen.

svTE militärregion
svFK Från i januari 2013 finns fyra militärregioner med uppgift att tillgodose militära ledningsbehov och vara en samverkanspartner till civila myndigheter, organisationer och företag.
   De fyra regionerna är:
   Norra militärregionen -- MR N med stabsort Boden
   Militärregion mitt -- MR M med stabsort Kungsängen
   Västra militärregionen -- MR V med stabsort Skövde/Göteborg
   Södra militärregionen -- MR S med stabsort Revingehed
   Militärregionerna ersätter de tidigare säkerhets- och samverkanssektionerna som hade i uppgift att samordna den militära säkerhetstjänsten samt samverkan med regionala myndigheter.

svTE minera
svFK Utplacering av minor. Att minera en bro betyder att placera ut minor på, eller i anslutning, till en bro.

svTE minröjning
SA sjö
svDF åtgärder man gör för att oskadliggöra minor
svAN I svenska marinen görs det oftast med fartyg och dess obemannade undervattensfarkoster.  I trånga vatten och hamnar används ofta röjdykare.

svTE minröjningsfartyg
svDF fartyg som används för minjakt, alltså lokalisering och förstöring av minor, samt minsvepning
svRETE minsvepning

svTE minsvepning
svDF metod att med utrustning som dras efter ett fartyg, oskadliggöra minor till sjöss

svTE mobilisering
svDF alla de åtgärder som krävs för att sammanföra personal, materiel och anläggningar till ett krigsförband eller hemvärnsförband och göra dessa klara för genomförande av insatser
svAN Ordet används ofta för att beskriva förberedelser vid en krigssituation.

svTE MSE
svDF motsvarar stabsfunktionen för flygförband vid en flygdivision
svAN Befattningen innebär främst att planera, inhämta, bearbeta och delge det egna förbandet underrättelser om motståndarens flygstridskrafter.
   Bildtolkning av foton och videofilmer är också en viktig del av arbetet, liksom att bidra med kompetens i telekrigföring.
   Personalen inom MSE stödjer dagligen piloter med planering och utvärdering av flygverksamheten även när det inte pågår internationella övningar.
enTE mission support element
enSYTE MSE

svTE mäss
svDF mat- eller sällskapsrum för en viss typ av personal
svAN Till exempel för olika kategorier av officerare och annat militärt befäl.

svTE mörkerriktmedel
svDF utrustning på ett vapen som gör det möjligt att skjuta i mörker
svAN Utrustningen kan till exempel vara fosforescerande riktmärken på eldhandvapen eller bildförstärkare som använder sig av reflektionen från mån- och stjärnljus. Det kan även vara laser- eller infrarödteknik m.m.

svTE Nato
svSYTE Atlantpaktens organisation
svDF militär allians där USA, Kanada och 27 europeiska stater är medlemmar
svAN De ska gemensamt försvara ett medlemsland om det anfalls av en fiende utanför Nato.
   Sverige är inte medlemmar i Nato men har ett nära samarbete med organisationen. Samarbetet sker inom ramen för Partnerskap för fred (PFF).
svRETE PFF
enTE North Atlantic Treaty Organization
enSYTE NATO

svTE nervgas
svFK En giftig stridsgas som påverkar det centrala nervsystemet. Är det giftigaste bland kända, syntetiska ämnen.

svTE Nordefco
svFK Nordefco är ett samarbete mellan de nordiska länderna inom försvarsområdet. Strukturen innefattar politiska och militära samarbetsnivåer.
enTE Nordic Defence Cooperation
enSYTE Nordefco

svTE omfallsplanering
svFK Att planera och ha beredskap för oväntade situationer, t.ex. snabba väderförändringar eller uppkomna nödsituationer.

svTE Open Skies-avtalet
svFK Ett avtal som innebär att medlemsländerna får genomföra omfattande spaningsflygningar över varandras territorium.

svTE order
svDF tvingande befallning om en uppgift eller en verksamhet som ska genomföras
svAN En order ges skriftligt eller muntligt. En order ska innehålla en beskrivning av uppgiften (mål, kvalitet och tid) och eventuella riktlinjer.
   En order behöver inte innehålla ekonomiska resurser, om den upprättas under korta tidsförhållanden. När den inte gör det övertar den som utfärdar ordern ansvaret för de ekonomiska resurserna. 

svTE patrullbåt
svDF mindre örlogsfartyg som främst används till bevakning
svAN Dock kan termen ges en vid tolkning.

svTE periskop
svDF instrument som gör det möjligt att se över hinder
svAN Till exempel kan en ubåt skjuta upp ett periskop över vattenytan så att besättningen kan spana ut över vattnet utan att visa hela båten. Periskop kan även användas i skyttegravar så att soldaten inte är synlig för prickskyttar.

svTE PFF
svSYTE Partnerskap för fred
svFK Sverige är medlem i Partnerskap för fred, PFF. Det är ett praktiskt samarbetsprogram mellan Nato och intresserade stater inom OSSE (Organisation för säkerhet och samarbete i Europa). Syftet med PFF-samarbetet är bland annat att öka förmågan att delta i internationella fredsfrämjande insatser. Det görs främst genom att öka kommunikationen mellan olika länder och se till att överenskomna regler följs.
   Grundläggande för PFF är att varje enskild stat bestämmer inom vilka områden och på vilket sätt man är beredd att samarbeta.
enTE PfP
enSYTE Partnership for Peace

svTE pluton
svDF militär enhet bestående av fyra grupper, vanligtvis med 20--40 personer, och är en del av ett kompani
svRETE kompani

svTE pontonbro
svDF bro som flyter
svAN Den är ofta tillfällig och byggd på pontoner, alltså flottar.

svTE postkonflikt
svDF situation som följer efter väpnad konflikt och krig

svTE psykologisk operation
svDF planerad aktivitet som använder kommunikationsmetoder och andra medel riktade mot godkända målgrupper i syfte att påverka uppfattningar, inställningar och uppträdande
svAN Detta genomförs för att uppnå egna politiska och militära mål.

svTE R3
svSYTE räddning, röjning och reparation
svFK R3-soldater utför dessa tre verksamheter. Inom R3 finns tre olika inriktningar: flygplatsräddningstjänst, flygfältsarbete och ammunitionsröjning.

svTE radar
svFK Radar är ett sätt att upptäcka och mäta avståndet till föremål (flygplan, fartyg osv.) med hjälp av radiovågor.

svTE radiologiska ämnen
svBT R
svUPTE smutsig bomb
svUPTE radiologiskt vapen
svFK Radiologiska ämnen (Beteckningen R i CBRN) kan utgöra fara för omgivningen som, när ämnet sprids, kan utsättas för joniserande strålning. Radiologiska ämnen kan spridas i samband med:
   -- en olycka vid en kärnteknisk anläggning, t.ex. ett kärnkraftverkshaveri
   -- avsiktlig spridning av ämnet genom en terroristhandling eller annan kriminell handling
    radioaktivt nedfall efter användning av kärnvapen (N-stridsmedel)
   Bomber och andra vapen kan innehålla mindre mängder radiologiska ämnen och kallas då ”smutsiga bomber” eller radiologiska vapen. Dessa vapen utsätter mål för joniserande strålning utan att för den skull utlösa en kärnexplosion.

svTE Radom
svUPTE specialförband
svFK Specialförband är ett förband med speciella förmågor och/eller utrustning. Enheterna är oftast små och består av särskilt tränade medlemmar som utför särskilt krävande uppgifter. Några exempel på uppgifter som specialförband har är personskydd, fritagning av gisslan, underrättelseinhämtning, psykologisk krigsföring och strid bakom fiendens linjer.

svTE RAID
svDF instrument utvecklat för att upptäcka kemiska stridsmedel och giftiga industrikemikalier som kan finnas i luften
svAN Instrumentet kan både bäras för hand eller vara monterat på ett fordon anpassat för att hitta farliga ämnen. RAID kan anslutas till en persondator för presentation av analysresultatet.
enTE rapid alarm and identification device
enSYTE RAID

svTE registerkontroll
svDF inhämtning av uppgifter från polisregister

svTE reglemente
svDF bindande och vägledande bestämmelse för hur en verksamhet ska genomföras inom Försvarsmakten
svAN Reglementet kan även ange ett förhållningssätt för genomförandet av verksamheten.
   Ett reglemente kan innehålla detaljerade förklaringar och beskrivningar, i bild och text, av en viss verksamhet.

svTE regleringsbrev
svFK Regleringsbrev ges ut årligen av regeringen och innehåller uppdrag med åtföljande resurser och handlingsregler.

svTE rekognosceringsarbete
svUPTE reka
svFK Rekognosceringsarbete innebär att samla in information om fienden genom att observera vad de gör, var de befinner sig, hur de beter sig etc. och är en del av Försvarsmaktens underrättelseverksamhet. Det kan också handla om att via en mindre grupp utsända samla information om omgivande terräng i samband med en insats eller övning.
   Att ”reka” är en vanligt använd term för rekognoscering.
   Rekognoseringsarbete kan utföras av satelliter eller obemannade flygplan men även via utplacerade markposter, patrullerande soldater, fartyg, ubåtar eller flygplan.

svTE rekryt
svDF soldat eller sjöman som har påbörjat den första, grundläggande militärutbildningen

svTE reversera
svFK Innebär en omkastning av rotationsriktningen i ett maskineri.

svTE RIB-båt
svSYTE RIB
svSYTE RHIB
svDF gummibåt med hårt skrov
svAN Det är en hybrid mellan en gummibåt och en konventionell båt.
enTE rigid inflatable boat
enSYTE rigid hull inflatable boat

svTE riktinstrument
svDF utrustning som brukas för inriktning av tyngre vapen mot ett bestämt mål
svAN Det kan handla om t.ex. kikare, vattenpass och skalor.

svTE riktmedel
svDF hjälpmedel som ger vapen inriktning så att målet träffas

svTE robot
svDF motordriven, styrbar vapenbärare som själv styr mot målet eller leds mot detsamma
svAN De har stor träffsäkerhet och långa räckvidder.

svTE rotationsförband
svUPTE rotation
svDF förband som ersätter ett annat förband i en internationell militär insats
svAN I en internationell militär insats som pågår under längre tid byts ett förband ut var sjätte månad. I exempelvis Bosnien (Ifor/SFOR) där insatsen pågick under mer än sex år var tolv olika förband verksamma.

svTE röjdykare
svDF lätt dykare som ingår i marinens minröjningsförband
svAN De har som huvuduppgift att röja minor och andra undervattenshinder.

svTE sambandstjänst
svDF informationsöverföring och signalering inom och mellan militära förband
svAN Informationsöverföringen sker t.ex. via radio-, telefon- eller datanät.

svTE senapsgas
svFK Ett kemiskt vapen som skadar hud och vävnader. Senapsgas är egentligen inte en gas utan ett ämne som sprids som små droppar i luften. Det är en kemisk förening av klor, kol, svavel och väte.

svTE SERE
svFK Program utvecklat för att träna militärer i: 
   -- överlevnadsteknik (S) -- hur man överlever med knappa resurser i alla tänkbara miljöer och klimat
   -- dold flykt (E) -- hur man förflyttar sig i ett område som behärskas av fienden samtidigt som man praktiserar överlevnad
   -- motstånd (R) -- att kunna motstå och undkomma så lindrigt som möjligt i en gisslansituation
   -- undsättning (E) -- procedurer för att bli räddad och ta sig tillbaka till det egna förbandet.
enTE survival evasion resistance escape
enSYTE SERE

svTE signalspaning
svDF avlyssning, pejling och övervakning av radio- och radarsignaler, data- eller teletrafik och annan elektromagnetisk strålning, för att inhämta information
RIFR Extensionell definition!/HNI

svTE skyddsobjekt
svDF plats eller ett objekt som har förklarats som skyddsobjekt med stöd av skyddslagen
svAN Det innebär att allmänhetens tillträde begränsas. Exempel på skyddsobjekt är Stockholms slott, regementen och andra militära områden, hamnar eller andra samhällsviktiga byggnader, anläggningar eller områden.

svTE sonar
svDF tekniskt system som navigerar och kartlägger undervattensmiljöer med hjälp av ljud
svAN Exempel på när man använder sonar: vid ubåtsjakt, för att lokalisera fiskstim och för att framställa sjökort. Det finns två sorters sonarsystem: ett aktivt och ett passivt. Ett aktivt system använder sändare och en mottagare med bildskärm. Sändaren sänder elektriska signaler som omvandlas till ljud. Mottagaren analyserar ljudet och skapar en bild av undervattensmiljön, som syns på bildskärmen.
   Ett passivt system använder hydrofoner, som är en apparat för att avlyssna mål som skapar ljud. Sådana mål är t.ex. propellrar eller motorbuller. Då kan man bestämma den relativa positionen för varifrån ljudet kommer. Genom att göra flera avläsningar, kan man också bestämma föremålets hastighet och riktning.

svTE statsceremoniell verksamhet
svDF högtidliga ceremonier där Försvarsmakten medverkar via högvakten eller i korteger, t.ex. i samband med officiella statsbesök, riksmötets öppnande, nationaldagen och kungliga bemärkelsedagar

svTE strategi
svUPTE direkt strategi
svUPTE indirekt strategi
svDF plan för hur militären ska leda ett krig
svAN Strategi är en numera ofta använd term som historiskt sett används som benämning på ett försvars krigsföringskonst, vilket syftar på de planer som hela krigsmakten följer i samband med ett krig. Idag benämns detta som militära operationer.
   I dag syftar termen strategi på de planer som hela samhället, både det civila och det militära, följer i freds- och krigstid. 
   Militär strategi kan delas in i: 
   -- Direkt strategi -- kännetecknas av kraftsamling där man riktar in sig på att snabbt tillintetgöra fiendens huvudstyrka.
   -- Indirekt strategi -- kännetecknas av att man riktar in sig på fiendens svaga punkter för att där sätta in sina resurser, genom att överraska eller vilseleda, i syfte att försvara och tillintetgöra fiendens motstånd.

svTE stående kompani
svFK I ett stående kompani tjänstgör personalen vid kompaniet heltid som kontinuerligt tjänstgörande.

svTE stödfartyg
svFK Har som huvuduppdrag att stödja stridsfartyg med tekniskt stöd eller annan hjälp som de behöver för att lösa sin stridsuppgift.

svTE militära operationer i urban terräng
svSYTE MOUT
svUPTE strid i bebyggelse
svUPTE SIB
svFK Militära operationer i urban terräng, MOUT, kallades tidigare strid i bebyggelse, SIB. Strid i bebyggelse är ett begrepp inom modern krigsföring som används som benämning för de strider som äger rum i bebyggda miljöer, t.ex. i städer. Strid i bebyggelse kan vara komplicerad av flera skäl. Det kan vara svårt att urskilja fienden bland den civila befolkningen. Bränder, osäkrade byggnader och försåtsmineringar kan försvåra hur man tar sig fram i området för strid. Därför skiljer sig kraven på kompetens hos soldater och ledning som deltar i strid i bebyggelse från den som gäller i andra miljöer.

svTE stridsgrupp
svDF tillfälligt sammansatt förband, där sammansättningen kan förändras för att motsvara uppgiftens krav

svTE subarktiskt klimat
svFK Den norra halvan av Skandinavien har ett subarktiskt klimat. Det innebär att vintrarna är långa och kalla medan somrarna är korta. Max tre månader om året ligger medeltemperaturen på 10 ºC eller över 10 ºC.

svTE subversion
svDF politisk verksamhet i det fördolda
svAN Syftet med subversion är att störta den statliga ordningen. Subversion är en av de fem huvudtyperna av säkerhetshot.
    De andra huvudtyperna är
  -- kriminalitet
  -- sabotage
  -- underrättelseverksamhet
  -- terrorism.

svTE taktik
svFK Det finns flera definitioner av begreppet taktik, men historiskt handlar taktik om detaljerad krigsföringskonst och förmågan att utnyttja förband i strid eller till stöd av strid vid militära operationer. Det handlar då om att välja de medel och metoder som varje given situation kräver och för det område som den aktuella striden gäller.
   Inom krigsföringskonst är taktik nära förknippat med strategi, där strategin besvarar hur de övergripande planen ser ut och taktiken besvarar hur man ska tänka samt vilka medel och metoder som ska väljas för att genomföra eller stödja strategin i en stridssituation.

svTE taktisk transport
svFK Taktisk transport är en del av Försvarsmaktens logistiklösning för att transportera personal, materiel eller förnödenheter från sitt eget eller samarbetspartners områden till ett operationsområde. Taktisk transport säkrar att man kan nå fram från områden med dålig infrastruktur till säkra civila eller militära flygplatser.

svTE termobarisk
svFK Termen används för de sprängladdningar som verkar genom både värme och tryck. Termobariska vapen är effektiva när målet befinner sig i slutna utrymmen.

svTE territorialhav
svFK En del av en stats sjöterritorium. Den ligger innanför baslinjerna som gränsar av statens inre vatten.

svTE torped
svFK En torped är ett vapen. Det driver fram sig själv i vatten och kan spränga sönder fiendens fartyg under vattnet. Torpeder kan skjutas ut från fartyg eller fällas från flygplan. Torpeden består av ett vattentätt skrov som innehåller motor, sprängladdning och styrutrustning. Motorn kan vara en förbränningsmotor eller en elmotor för tyst gång. Sprängladdningen består av hundratals kilo sprängämne. Torpeden kan fjärrstyras mot målet eller själv söka upp det med en målsökare.

svTE tropp
svDF militär enhet som består av två eller flera grupper och motsvarar till storleken en halv pluton (10--20 personer)
svRETE pluton
svAN Tropp kan även användas som benämning på en signal som ljuder (från horn, trumpet eller trumma) då en militär övning ska upphöra. I dag används denna signal endast vid högtidliga militära sammanhang, exempelvis då man ”troppar fanan”, dvs. signalerar när fanan är hissad. 

svTE truppföring
svFK Truppföring innebär att föra befäl över en trupp.

svTE truppinsats
svDF alla de insatser dit väpnad trupp sänds
svAN Sverige har en lång tradition av att ställa fredsbevarande trupper till FN:s förfogande och i regeringsformen finns laglig grund för att skicka trupper utomlands. Exempel är svenska bidraget till Isaf-styrkan i Afghanistan och det svenska bidraget till KFOR i Kosovo.

svTE truppslag
svSYTE vapenslag
svFK Används för att tydliggöra skillnader mellan olika typer av förband. Den svenska armén (markstridsförbanden) är indelad i följande truppslag:
   Artilleriet (A)
   Infanteriet (I)
   Ingenjörtrupperna (Ing)
   Kavalleriet (K)
   Luftvärnet (Lv)
   Pansartrupperna (P)
   Signaltrupperna (S)
   Tränggrupperna (T)
   Bokstaven inom parentes används som beteckning för respektive truppslag.

svTE tryckkammare
svSYTE dekompressionskammare
svSYTE rekompressionskammare
svDF kammare av stål som används för att reglera tryckstegring och trycksänkning i samband med dykning
svAN Kammaren används ofta efter dykning som har pågått under lång tid på stora djup.

svTE tullklarering
svDF åtgärder vid Tullverket för expediering av transportmedel eller gods som förs in eller ut ur landet

svTE trängfartyg
svDF fartyg avsett för marin underhållstjänst
svEX Förrådsfartyg, tankfartyg, bogserbåt, ubåtsbärgningsfartyg och logementsfartyg.

svTE UAV
svDF obemannad flygfarkost
enTE unmanned aerial vehicle
enSYTE UAV

svTE ubåtsräddningssystem
svUPTE dykeri- och ubåtsräddningssystem
svFK Sverige har ett av världens mest välutvecklade ubåtsräddningssystem. Det består i att ett närliggande fartyg ständigt är beredda att hjälpa till när en ubåt är till sjöss.
   Ubåten HMS Belos har en särskild ubåtsräddningsfarkost med sig ombord. I nödfall kan den dockas mot en ubåt när den befinner sig i bottenläge.

svTE underrättelse
svSYTE UND
svDF bearbetad och värderad information som ger upplysning om läget hos motparten, dennes avsikter och åtgärder samt andra förhållanden som kan påverka dennes handlingsmöjligheter
svAN Information blir en underrättelse först efter att den bearbetats och värderats.

svTE understödsvapen
svEX Exempel på understödsvapen är kulsprutor, granatkastare och pansarvärnsvapen.

svTE undervattensfarkoster
svDF bemannade och obemannade farkoster för undervattensbruk

svTE vapenembargo
svFK Ett embargo innebär att handel med ett visst land inte tillåts. Ett vapenembargo innebär att handel med militär utrustning utesluts. Ett vapenembargo är i första hand tänkt att försvåra för ett land att handskas med vapen, men det sänder också en politisk signal om att omvärlden ogillar regeringens politik eller andra förhållanden i landet i fråga.

svTE vapenhantering
svFK Vapenhantering innefattar kunskap om hur man ska hantera sitt personliga vapen, understödsvapen och olika ammunitionssorter. Det handlar också om att man ska veta hur man ska agera vid eldavbrott, när man behöver byta magasin och kassetter och när ammunitionen är förbrukad eller slut.

svTE vattenjet
svFK Är en marin propulsortyp. Vattenaggregat är den vanligaste propulsortypen för fartyg som kan gå snabbare än 30 knop. En vattenjet får fartyget att röra sig framåt.

svTE vedettbåt
svDF lätt övervakningsfartyg

svTE verksamhetsförlagd utbildning
svSYTE VFU
svDF utbildning som genomförs på olika strids- och funktionsskolor

svTE veteran
svDF person som tidigare varit anställd i Försvarsmakten eller som deltagit insatser, internationellt eller nationellt, med eller utan vapen
svAN De som gjort internationella militära insatser kallas ofta utlandsveteraner. Vissa utlandsveteraner är fortfarande heltidsanställda inom Försvarsmakten. Andra verkar i huvudsak utanför Försvarsmakten till vardags, t.ex. reservofficerare, deltidstjänstgörande gruppbefäl, soldater eller sjömän, men kan ha uppdrag kvar inom Försvarsmakten i samband med olika övningar eller insatser.

svTE väderradar
svDF radar som används av meteorologer som visar hur nederbörden rör sig
svAN Används för att förutse väder och används bland annat av flygplan för att spåra dåligt väder under flygrutten.

svTE väpnad trupp
svFK Väpnade trupper ingår i FN:s fredsbevarande styrkor, som består av lätt beväpnade, men icke stridande parter. Regeringen har rätt att besluta om att sända väpnad trupp till insatser i annat land, så kallade truppinsatser.

svTE ytstrid
svDF stridsuppgift för marina förband och innebär lokalisering, klassificering och bekämpning av ytfartyg

svTE återsäkra
svFK Termen kan ha flera betydelser. Termen kan användas i sammanhang som rör vapen och anger då om ett osäkrat eller armerat tändsystem, en mina eller handgranat, kan säkras eller har säkrats. Termen kan även användas för att ange om ett område som tidigare säkrats från fienden på nytt behöver ses över för att säkerställa att fientliga grupper inte har intagit området.

svTE örlogsbesök
svDF ett med fredliga avsikter genomfört hamnbesök av ett örlogsfartyg/krigsfartyg i en främmande stat
svAN Besöken kan vara officiella och genomförs då i regel med statschefen ombord. Inofficiella besök innebär att örlogsflottan är inbjuden till utbyte i värdlandet i syfte att främja goda relationer mellan stater. 

svTE örlogsfartyg
svSYTE krigsfartyg
svDF fartyg avsett för militära ändamål
svAN Fartyget kan vara utrustat med olika vapensystem såsom luftvärnsrobotar och minor. Till örlogsfartyg räknas även hangarfartyg och landstigningsfartyg.
